Soria Moria Hund

- - -

och Singoalla och jag.

Katten Puh varierade sig med att vara försvunnen under sängen och under badkaret, tills jag täppte för sängutrymmet med lådor och tog bort fronten på badkaret - då flyttade han upp på spisen.

Den däringa Hannes, alias Puh, är en knasig katt. Han är uppvuxen med hund. Levde ihop med mig och Hugo innan jag for till Aix-en-provence och han fick bo hos mormor medan Hugo fick bo hos mina föräldrar. Varken katten eller hunden fick jag tillbaka när jag landade på svensk mark. De hade boat in sig något alldeles förfärligt när jag kom tillbaka.

Men har man bara en kudde, mjölk och vatten, mat och gräs så kan man visst stå ut med att bo på spisen i två dygn bara man blir buren till toaletten då och då. Till saken hör att hunden Zoria är världens snällaste, är van med katter och tycker om dem. Hon är helt harmlös och det märkte Puh själv, om inte annat när han nosade på henne och hon stod blick stilla. Men men, katten Knas gör som han själv vill.

Vi andra hade iaf en trevlig helg som innehöll boksläpp, poetry slam, skrivarövningar, promenader, restaurangbesök och drömmar om grekland, samtal, teknikpill, läsning och så lite sömn.

Men nu blir det plåster på såren för Puh med katt-tonfisk, borstande och kel. Sen ska jag vila ut efter att ha bakat, städat, diskat, tvättat, gjort salva, yogat, bloggat, mejlat, badat. Imorgon upp med tuppen för skolgång.

- - -