Frid

- - -

Vinden har lämnat rummet.
Tid.
Sedan frid.

- - -

Höstkänning

- - -

Och så var det augusti och i min andning finns inget motstånd kvar.
Det är där, vid den punkten det händer.
Avslappningen, tröttheten i varenda muskel, resignationen.
Det är augusti igen säger jag. Med hasselnötter och tjocktröjor.
Höstens krypainifamnenkänsla omfamnar mig. Håller mig hårt.

- - -

Samtal

- - -

Och så var det juni, snudd på. Cirkeln som snurrar mellan maj och juni, allt blir verkligt.

Och så var det juni, och du snurrar fortfarande i mig. Mellan allting. Som en overklighet.

Och så var det juni, försoningens tid. Processen mellan besvikelser och värme. I vår vekhet.

- - -

Publicerad

- - -

Kavitet, en nättidning har i sitt andra nummer tema Ansikte, där florerar både jag och den fantastiska Mischa Lee. Jag undrar om den gemensamma utbildningen på Handel och Kontor på Brinellskolan i Fagersta pushade oss åt kulturhållet eller om vi redan hade det i oss. Kolla in våra alster här.

- - -

Att ha och mista

- - -

Det medvetna valet. Hur ofta är det egentligen vi kan göra det? Den fria viljan. Hur ofta är det egentligen vi kan anamma den? Andra människor interagerar och påverkar vårt livsutrymme så till den grad att det är hart när omöjligt att bestämma vad som ska vara beständigt i våra liv. Vi mister ständigt. Och vi väljer att mista. Eller blir ålagda att mista. Vi har någonting som vi mister. Och vi är förvånade.

Mitt bidrag till nättidningen Kavitet. Tema ansikte.


Ditt ansikte i spegeln.

Det syns att du är någon annan nu.

När jag var mindre och fick mina första glasögon

såg jag en hästmule i en viss vinkel,

en mjukt hårig nosrygg.

Jag tänkte alltid att det var en vision;

en dag skulle hästflickan få sin egen häst

eller att det var någon slags skyddsängel.

Så här i vuxen ålder har jag insett

att det var min egen näsa

som reflekterade sig i glaset.

Ungefär så känns ditt nya ansikte,

som något vuxet utan förhoppning.

- - -

Min förklaring så.

- - -

Min förklaring så

Det var i tid

i det

Tiden

var det i

En tid

Så var det

i min förklaring

Tid så var

i en förklaring

Det var så

Tid

- - -

Ditt eklektiska minne.

- - -

Ser dagarna rinna som smält smör i enkeltspårigt liv där den ena världen är bortvald till förmån för överlevnad. I'm all factory, floorball and fake. Skriver förvirrade dikter och ansöker till skolor jag inte vet om jag vill gå, lagar mat som jag inte vill äta och känner det välbekanta pirret som sipprar in mot känslocentrum, en blandning av ilska, litenhet och galenskap. Knivskarpt hör jag varje ljud, känner varje doft, ser varje rörelse - psykos here I come.

Ditt eklektiska minne
stänger spegeldörrarna om sig.
Rummet är litet.
En naken glödlampa i taket.
Låter det inte som att något droppar?

- - -

Söndag 16.33

- - -

Det är som ingen annan stans
som här inuti, itu, under huden.
Obönhörlig tystnad. Söndagstyst.
Vi tystar våra små djur av ljud
och glömmer bort att hålla oss till dikten.

- - -