fredag 10 december 2010

Att ha och mista

- - -

Det medvetna valet. Hur ofta är det egentligen vi kan göra det? Den fria viljan. Hur ofta är det egentligen vi kan anamma den? Andra människor interagerar och påverkar vårt livsutrymme så till den grad att det är hart när omöjligt att bestämma vad som ska vara beständigt i våra liv. Vi mister ständigt. Och vi väljer att mista. Eller blir ålagda att mista. Vi har någonting som vi mister. Och vi är förvånade.

Mitt bidrag till nättidningen Kavitet. Tema ansikte.


Ditt ansikte i spegeln.

Det syns att du är någon annan nu.

När jag var mindre och fick mina första glasögon

såg jag en hästmule i en viss vinkel,

en mjukt hårig nosrygg.

Jag tänkte alltid att det var en vision;

en dag skulle hästflickan få sin egen häst

eller att det var någon slags skyddsängel.

Så här i vuxen ålder har jag insett

att det var min egen näsa

som reflekterade sig i glaset.

Ungefär så känns ditt nya ansikte,

som något vuxet utan förhoppning.

- - -

Inga kommentarer: