Det finns morgnar som är magiska. När man chockar gårdsfolket genom att på natten diska som en furie och ändå komma studsande ner för trappan arla morgon och låta levande.
Det finns dofter som överstiger allt annat. När man går barfota i daggvått gräs hela vägen ner till skrevan, rundar de stora stenarna och luften fylls av sötma. Man klättrar upp på jättestenarna och där uppe växer en matta av de sötdoftande bären.
Det finns tröster här i livet. När det inte går mer, när alla krafter är tömda. Då finns det vattenhål. Där man är välkommen. Jag är så tacksam.
- - -
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar