Bergslagsbygdens byar

- - -

Klockan mellan broarna står på kvart över sex, har alltid gjort det. Här står tiden still. Jag kan tro att det är outhärdligt om man kommer utifrån, men sett från insidan finns ett stort lugnt i det, en trygghet och en upplevelse av medveten tillvaro. Vilket kanske är en chimär.

Jag skriver byar i pluralis eftersom jag tror att dessa mängder av bruksorter har något gemensamt, jag tror alltså. Kan inte så säkert veta. Det finns så många.

Om man kommer utifrån kan det verka outhärdligt, alla känner varandra, åtminstone till ansiktet. Man vet det mesta om alla; familjeförhållanden, trauman och glädjeämnen. Här är hemligheter inte hemliga så länge. Är man inte hemmahörande från början möts man med en skepticism, men är man hemvändare accepteras man ganska omgående. Det är lätt att hitta tillbaka.

Här bor de äkta entreprenörerna, här blomstrar föreningsandan och här är man mästare på att fördriva tid. Att skapa sig mening. Det är ingenting som blir en givet. Man skapar det själv. Kontrasten till staden är överväldigande, utbudet av stimulans är ringa, och man lär sig att sporta, hålla styrelsemöten och samverka. En tillvaro som bespottas och hånas av de mer kulturella och utbildade stadsborna men jag undrar vem som är lyckligast egentligen. Jag delar båda världarna, jämkar samman stad och by.

Kvart över sex, alltid kvart över sex. En mycket tidsmedveten klocka.

- - -