Kommunicerar dåligt

- - -

när jag mår dåligt. Undrar då hur den som stänger av helt mår.

Jag tänker mig att pratet är en ventil, att konflikträdda personer går genom livet utan att utvecklas. Att vi hela tiden lär oss av varandra och det kan vara positiva saker eller trauman som vi bär vidare genom livet. Att vi hela tiden har ett val och en möjlighet att antingen såra eller att ge något fint, även om det kostar på en smula.

Att undvika bloggande och självutlämnande texter när man är under ytan är sunt, då har man inte omdöme nog. Ventilen för prat ska inte ropas över hela världen. Men att helt sluta prata med en människa när det finns behov av endera part är både tortyriskt och ömkligt. Jag ska aldrig aldrig göra så mot en annan människa (om hen inte varit utomordentligt dum i huvudet förstås). Varje människa är värd att få respekt och bli lyssnad på. Till och med jag. Så det så.

- - -